Inatt sov världens bästa Toffe här. Det är bland det bästa jag vet att sova med honom. Jag kommer ihåg i början när man var ovan att sova med ngn annan än sig själv, då tyckte jag att han tog för mycket plats och andades för tungt så jag inte kunde sova. Men nu är det tvärtom, det är tomt att sova utan att en Toffe ligger bredvid och sover. Och mitt i natten så kan han vända på sig och krama om en och säga: jag älskar dig, gulle. Jag skjutsade honom på jobb till Saltvik i morse kl 06.30 eftersom polisen tog han körkort igår.. En himla separationsångest får jag när vi måste säga hejdå, även fast jag inte säger ngt. Men nu har jag bara två skoldagar innan jag kommer hem igen..

Och jag älskar dig också..

ida